Today: depressed

Jag tror att jag just insett att jag inte har kommit in på Skara, att jag just insett att den 21 augusti markerar dagen då jag blir arbetslös. Såvida jag inte ska plugga engelska förstås. Men det känns ju sådär halvkul bara. I tre år har jag slitit arslet av mig i skolan, och för vad? Absolut ingenting. Totalt och fullkomligt onödigt har det varit, tänk vad mycket kul jag kunde ha haft med den tiden istället. "Men du hade ju bäst betyg i klassen!" Och!? Vad spelar det för roll nu? Absolut, fullkomligt och totalt ingen alls. Nu sitter jag ändå här, snart arbetslös och för det har jag kämpat i tre år? Kul.