Du fick för stor del av mitt liv, jag kunde inte andas till slut

I helgen fick jag även en väldigt fin komplimang.
- Måste du vara så snygg?
- Jag känner mig verkligen inte snygg.
- Ja, om jag hade en penis skulle ju inte jag banga iallafall.

Jag vet inte, men jag tar det som en komplimang i vilket fall. Sjukt var det, men otroligt roligt!

I blew that off with pills and alcohol

I fredags var det krogen som gällde för att fira Jesse James födelsedag. Tyvärr blev det bara jag, Hanna och Jessica, men vi hade så sjukt kul! Tack bejbs! Kanske lite för mycket alkohol, men vad gör det om hundra år?

Ibland gör man rätt. Ibland gör man fel. Lev med det.

Jag vet att alla ni andra hatar november. Men jag älskar november. Faktiskt. Jag älskar att man äntligen kan ha stickade tröjor, två par leggings på varandra, kneehigh socks, mössa, tumvantar och allt på samma gång utan att se ut som en idiot. Jag älskar att man har en anledning att krypa ner under en massa fleecefiltar med en kopp te och en dålig romantisk komedi. Jag älskar att man kan ha tända ljus och det faktiskt är en stämningshöjare, inte som på sommaren när det inte gör någon skillnad. Jag älskar att ta långa promenader i spöregn och blåst med dunkande musik i öronen, och framförallt älskar jag den ångande varma duschen efteråt. Så jag älskar faktiskt regniga, gråa, dystra, mörka november, för den blir faktiskt inte mörkare än man gör den.

pain is temporary, glory is forever

Jag hatar att lära känna nya människor. Inte för att jag har social fobi, eller för att jag inte vill ha vänner. Men det innebär att man måste öppna sitt hjärta, släppa in någon i ens mest privata. Det är det som är jobbigt, för väl där kan personen fylla ens hjärta med total och fullkomlig glädje. Men de kan också ta ens hjärta, riva det i tusen bitar och strö det över gatorna för allmän beskådan. Därför hatar jag att lära känna nya människor, tusen små bitar av mitt hjärta har redan strötts över gatorna. Jag vill inte känna så igen.

egentligen är du inte kär i mig, och egentligen är det okej med mig

Jag älskar min käraste Håkan Hellström. Gråsparven när hon sjunger går konstant på stereon. På iPoden spelas däremot Mando Diao för tillfället. Himla spännade det här måste vara att läsa. Jobbet går bra, Lina kan vara jordens roligaste människa. Förövrigt älskar jag Sigtuna stad, dit vill jag flytta någongång, så fina hus och fin miljö. Okej, osammanhängande. Farväl till nästa gång.

Run Forrest, run!

In your arms I close my eyes

Det här är för hemskt för att ens vara sant. Dödsolycka på Jälla. Så fruktansvärt sorgligt, det finns inte ens ord.

a part of me that fell away

Nu är något tillbaka hos mig, något som försvann ett tag. Mitt halsband med ett litet silverhjärta på. Jag kommer fortfarande ihåg exakt hur och av vem jag fick det en sommardag på en bänk. Efter det hade jag det nästan varje dag i flera månader, tills i sommras då kedjan brast. Nu är en ny kedja införskaffad, och jag hoppas den här är starkare.

(500) days of Summer

Igår var vi och såg (500) days of Summer, och den filmen var ett uppfriskande inslag i den otroligt uttjatade och trötta romcom genren. Visst finns det en period med perfekt förälskelse, men ändå dränks inte filmen i romantiska klyschor. En film som jag absolut vill se igen.

I know what you're thinking, I don't need your reasons, don't tell me cause it hurts

Det finns så mycket jag vill skriva, så mycket som vill ut. Men troligen lämpar inget sig för min kära lilla blogg. Inget som bör skrivas ut offentligt. Det bara snurrar i min skalle, vet inte ut eller in längre.

Hush, hush darling

Åh, London var underbart!! Kan nästan inte skriva något annat. Lovely!! Jag längtar redan tillbaka.

Idag var det dock segt att jobba, blev ganska sent igår. Men det går an. På fredag är det bio med Jesse James och på lördag ska jag träffa Mia. Två sparkle tummar upp.