Nånstans mellan porr och knark

Idag har jag gjort mest ingenting. Pluggade lite till C15 på samhällskunskapen, sedan bjöd Robban på tårta, det var rart av honom tycker jag. När vi skulle ha jobbat med projektarbetet satt jag och Sara och halvsov på kontoret i djurhuset. Känner att jag verkligen fokuserar på de ämnen som jag har lektioner i.

Efter lunch begav vi oss på studiebesök till Mälarens smådjurklinik, med andra ord min kommande praktikplats, det var en ganska liten, men mysig, klinik. Tror att jag kommer trivas där.

Imorgon är det sista april om någon skulle ha missat det! Ser fram emot det tokmycket. Dock blir det ingen pannkakstårta, det var ju lite tråkigt däremot. Men det blir nog bra ändå tror jag. Gud vad jag svamlar omkring. På torsdag är det jobb, heldag, ska bli kul. Hoppas att jag inte är bakis. Jobb i helgen med! Så jag är glad, känns som en bra vecka. Herregud, jag låter ju nästan positiv för en gångs skull. Borde nästan klaga lite, bara för vanans skull.

You make me smile, just for a while

Har inte hänt något spännande idag. Umgicks med Sara och Hanna en stund efter skolan, det var mys! Sedan när jag kom hem har jag bara fortsatt att flytta saker. Bilder kommer när rummet är mera iordning gjort. Tomorrow perhaps. Jag är iallafall väldigt nöjd såhär långt.

Nu tänkte jag att jag skulle jobba lite med min samhällskunskapsuppgift. Privatekonomi - tjiho! Eller.. hur var det nu?

Visste ni?

Ikea har en otroligt stel personal, i princip helt utan humor. Visste ni det?

Människor som inte kan skratta lite stör mig en smula. Speciellt när de sedan drar något dåligt skämt, skrattar ögonen ur sig och absolut ingen annan förstår någonting. Vad är grejen med det liksom?

Rött

Nu är mitt rum rött. Underbart och äntligen! Ikväll ska jag få flytta in. Men först ska jag som sagt till världens bästa affär Ikea och ruinera min kära föräldrar.

Kom just på att jag glömt svara Camilla om hennes skiva, lärde väl kanske göra det typ nu. Hon borde ju vara vaken nu, eller? Det visar sig om inte annat.

Vilja

Vill skriva något, men har ingenting att skriva. Vill skriva ett vettigt inlägg för en gångs skull. Ett inlägg som betyder något, som påverkar någon. Inte saxa in bitar ur låtar och leva efter små klyschor som man är så trött på att man nästan kräks. Jag tycker så mycket, om det mesta, men ändå skriver jag inte speciellt mycket av det. Troligen för att ingen lyssnar när jag pratar ändå. Då kan man lika bra vara tyst om det här också. Men ändå kan jag inte låta bli att vilja påverka! Jag vill säga min mening, uttrycka en åsikt. Ändå gör jag sällan det.

Kanske är det mitt sunda förnuft som gör det? Eller kanske snarare en rädsla för att de som läser ska bli arga. Att de ska ta illa upp. Men ändå, ingen tvingar dem att läsa. Vet ju inte ens vilka som läser förövrigt.

Renovering

Just nu håller pappa på att måla mitt nya rum. Jag tror det kommer bli kanonfint! Jag rensar ur alla lådor och sådant i garderoben. Himla mycket saker man har sparat i onödan. Har hittat en massa saker som jag letat efter också, bland annat ett armband jag letat efter i veckor. Jag som ansåg mig ordningsam, får nog fundera på det.

Iallafall. Imorgon blir det en tripp till IKEA för att köpa garderob, matta och bokhylla. Sedan till JYSK och köpa en bäddmadrass. Har redan hittat ett par snygga gardiner och ett bäddset som matchar rummets tilltänkta stil.

För övrigt så är jag mycket gladare nu.

Sova

Jag hatar att inte kunna sova. Har redan varit vaken i över en timme. Jag vill kunna sova! Men det är omöjligt, för jag är klarvaken. Sömnpiller kanske vore en idé snart.

Magic moments

Detta med magic moments som Jessica skrev om i sin blogg, som jag tänkte anamma får nog vänta till imorgon. Just nu är jag så sjukt sur, tvär och arg. Mår dessutom illa och har ångest. Jag vill bara sova tills jag vaknar i ett annat liv.

Såg på Notting Hill nyss. Jag vill också bli helt swept away. Varför är inte verkligheten så bra som filmerna är?

Skitdag!

Idag har verkligen inte varit min dag. Absolut ingenting har gått bra. Misslyckades till och med med att lägga en permanent kanyl, har typ aldrig misslyckats förut. Kändes rejält surt. Lämnade in två C15 uppgifter iallafall, har pluggat lite på ett kompendium. I övrigt har allt varit dåligt typ. Jag är skitsur och lättirriterad, stör mig på allt och alla, så fort någon rör sig så får jag lust att banka in skallen på den. Jag fattar inte ens varför jag är så himla arg, det skrämmer mig lite.

I helgen ska jag inte träffa någon endaste människa iallafall. Ska isolera mig och hoppas på att jag mår bättre på måndag. Juste, fick inte jobba i helgen heller. Tjejen som skulle ha kom fyra timmar försent och hämta nyckeln. Jag tycker det är pissdåligt rent ut sagt. Är det tio som gäller är det klockan tio också. Inte fyra timmar senare. Det sätter ju en standard på att man kan göra lite som man vill, komma och gå, kanske inte ens dyka upp. Kan man inte ens passa en tid så, tjejen hade ju dessutom varken lektioner eller praktik att skylla på. Skitdåligt tycker jag, men jag är ju i och för sig för punktlighet, ordning och nogrannhet. Uppenbarligen är inte alla det.

För övrigt..

För övrigt så har jag glömt mitt absoluta favoritarmband i trimrummet, och om någon har snott det kommer jag gråta ögonen ur mig.

För övrigt så har det blivit fel på min lön så jag måste prata med ekonomimänniskan.

För övrigt så känner jag för att sova, man kanske skulle passa på när man faktiskt känner för att sova.

Fågelfobi & hundbad

Dagen började med att vi skulle springa spåret. Kom runt på en bättre tid än förra året iallafall. Men tänkte att jag skulle satsa lite mer ordentligt till nästa Jällajogg. Efter det skulle jag ha fågelhantering för att komma över min rädsla för dem, det är mycket bättre. Men inte bra. Men det blev lite kaos mot slutet då jag skulle fånga en och Robban höjde rösten mot mig, jag kastade mig nästan baklänges eftersom 1. jag var redan rädd och 2. robban höjer i princip aldrig rösten.

Badade Fluff, tänk så liten han var ändå. Vet inte varför egentligen, men ändå. Nu stinker mina händer hundschampoo, mindre behagligt.

Läste i Jessicas blogg om att man ska ha tre magic moments om dagen. Tänkte att jag skulle prova det, med start imorgon. Just nu knallar Shejpa omkring på tangetbordet, in mellan fingarna så fort de stannar. Fina tösen min!

Ofokuserad..

.. är nog ordet som beskriver mig bäst just nu. Håller på att rätta en av räkneuppgifterna för C15 sedan Robban påpekat ett par saker, tur att jag slapp lämna in en uppgift som var knas. Samtidigt läser jag bloggar, redigerar en bild, smsar, matar hamstrar, hjälper bror att flyttpacka och städar rummet. Simultankapacitet eller vad det heter. Måste göra klart AstraZeneca uppgiften också, så man kan lämna in allt det där snart.

Solnedgång

Nu på kvällen har jag suttit nere vid pepparn och försökt lapa i mig de sista solstrålarna för dagen. Satt och lyssnade på det svaga kluckandet av vattnet som slog mot bryggorna och lät tankarna vandra fritt. Just där och då fanns det bara en enda person i hela världen som jag ville ha vid min sida. Men pilutta dig du, du får inte veta vem. Sedan fanns det en massa döingar som jag gärna hade haft brevid mig, fast i odött skick då.

Rättegång

Jag ska nog bli domare. För domen som blev på rättegången idag blev precis så som jag sa till Jessica att jag skulle dömma. Jag och Jessica skämde för övrigt ut oss idag, men det är väl kul det med. Sedan ska hon ha ett stort tack idag för att hon lyssnade och peppade mig när jag var lite nere på bussen hem!

Kom på lite smarta idéer till projektarbetet, men nu har jag glömt dem. Surt.

I övrigt är jag väl mest nere och deppad och stackars Hanna får ta det mesta av det. Orkar inte, jag vill byta liv.

Spöken

Inatt så låg jag och höll precis på att somna när något började tassa omkring nere vid fotändan på sängen. Först tänkte jag att jag inbillade mig, insåg att jag inte gjorde det och tänkte att det nog var ett spöke (jag tänker inte så väldans klart när jag är trött). Sa sluta och tänkte att det skulle vara bra. Sedan började det här spöket tassa upp mot mitt ansikte och då började jag vakna till. Spöket tassade hela vägen upp till ansiktet och gav mig där en liten puss. Det var liksom inget spöke. Det var Tussen som hade lyckats ta sig ur sin bur på något vis. Jag är glad att jag inte sparkade efter det lilla spöket så som jag hade tänkt.

Förövrigt så är Tussen den enda hamstern som jag känner till som pussas för att visa omtanke. De andra bryr sig liksom inte, de är tacksamma (om nu en hamster kan känna en sådan känsla) för maten men där går väl gränsen ungefär.

Presentation

Jag tror aldrig att jag har presenterat mig ordentligt. Sandra Persson heter jag, ett rejält svensson-namn. Tycker inte så mycket om det, mest för att folk nästan alltid kallar mig Sandra när de ska skälla på/säga åt/korrigera mig. Inga positiva vibbar. Jag är född 891113 i Upplands Väsby. Numera bosatt i Knivsta. Pluggar djurvård på Jällaskolan (nyligen utsedd till Uppsala kommuns mest rasistiska skola av media), trivs ypperligt majoriteten av dagarna. På Jälla finns det en massa roliga filurer som jag gärna umgås med.

Jag dansar, skriver och sjunger hellre än bra. Fotograferar medelmåttigt, svamlar när jag pratar, drar skämt ingen förstår, sover med sju huvudkuddar i sängen och skrattar åt saker som ingen annan skrattar åt. Lyssnar gärna på musik bland annat The Knife, Säkert!, Green Day, Miss Li, Nightwish och Sahara Hotnights. Mycket blandat med andra ord.

Jag tycker om äpplen, att sova i sängar som man precis bytt sängkläder i, sitta vid sjöar i solnedgången, gröna vindruvor, webbdesign, choklad, mina kameror och djur. Har bestämt mig för att så småningom skaffa en japansk spets efter en kanonfin hane som jag känner. Tycker om heminredning också. Syns kanske inte så mycket här hemma men.

Jag tycker inte om när folk smaskar när de äter. Sen kan jag ju skriva att jag inte tycker om krig, djurplågeri och allt annat som alla andra fjortisar skriver. Något som verkligen skrämmer mig är männskligheten och vad den är kapabel till.

Uppfattas nog som ganska barnslig, och det är jag också. Har ingen lust att växa upp förrän jag måste. Vill så småningom ha två barn, en av varje sort eller hur man ska säg. Pratar ganska roligt enligt vissa, mycket ä:n istället för e:n. Är ganska knasig, vilket märks mer och mer ju mer man lär känna mig.

Det var nog det, finns såklart en massa mera ändå. Imponerande om du tagit dig hit! Juste, något jag verkligen tycker om är spontana kramar! Även från folk som jag inte sådär superduperbra.

Personlig utveckling

Satt och pratade lite idag med en person om utveckling överhuvudtaget och jag tyckte att jag hade utvecklats massor sedan ettan. Speciellt de sociala bitarna har blivit så mycket bättre. Nu hejar jag glatt på varenda kotte, medan i ettan om jag mötte någon så stirrade jag stint ned i backen och ökade på stegen för att komma ifrån människan så fort som möjligt.

Berättade, sanningsenligt, att han har hjälpt mig massor. Eftersom han har berättat så mycket om hur människor fungerar och så, så har jag börjat begripa mycket mera om mig själv. Jag som trodde att jag hade ett bra grepp och förståelse för min lilla värld. Så fel man kan ha. Överhuvudtaget så har allt det här hjälpt mig att hitta mig själv lite mera också, jag tappade ju bort mig själv för cirka fem-sex år sedan och har sedan dess inte återfunnit mig själv. Men nu börjar jag förstå, börjar hitta, börjar få ett litet grepp.

Så klart så är jag långt ifrån "upplysningen" (eller vad nu buddister kallar det) men jag känner iallafall att det är ett steg i rätt riktning. Just nu vill jag bara lära mig mera!

Måndag

Dagen har inte bjudit på något speciellt. Började med ekologi, då fick vi titta på Ice Age. Sedan var det eget arbete på samhällskunskapen - så jag passade på att bada Hannas hund. Vi kom ju riktigt bra överens tillslut. Fastnade nere i djurhuset och lyssnade på när de som läser NUM hade djurhantering. Fick lära mig en massa spännande om bland annat ögonstick. Fick veta mitt djurvecksbetyg också, ska få mvg på alla punkterna - gissa vem som är glad!

Sedan blev det lite tjafs, och jag fattar inte ens varför. Vet inte vad jag har gjort. Okej, jag mådde dåligt idag - men ska man inte får göra det eller?

Åkte med Hanna till stan och köpte glass, vilken förtärdes nere vid ån. Mys! Satt och pratade i stadsparken och så. Dessutom blir det picknick med Hanna imorgon innan vi ska iväg och kika på rättegången! Längtar. Efter picknicken alltså, inte rättegången även om den säkert blir spännande den med.

Sommarväder

Har spenderat hela dagen ute i solen, och det känns i ansiktet. Jag hatar att ha känslig hy. Det är inget vidare roligt alls. Dagen har varit trevlig iallafall. Allmänt flum, söt pojke i stadsparken, varma gubben, promenader.

Nu sitter jag och har ångest inför imorgon. Vet inte varför riktigt. Är nervös över mitt djurvecksbetyg, det kan jag ärligt säga. Men det borde gå bra, det som var mindre bra sist har gått tusen gånger bättre den här gången tycker jag iallafall. Har ekologi och har inte lämnat in arbetet ännu, får göra det imorgon. Blä. Ångest.

Morgonsol

Vaknade vid sju idag och bestämde mig för att jogga. Tog vägen längs pepparn. Finns inget härligare än att jogga medan solen går upp över vattnet, och allt som hörs är det dämpade ljudet av mina egna fotsteg, de rytmiska andetagen och fåglarnas svaga morgonkvitter. Det är nästan så man blir religiös. Stannade nere vid pepparn och satt på bryggan en stund, jag vet inte hur länge, och kände solens mjuka strålar värma min kind.

Idag var det sådan där tankeöverföring mellan mig och Sara igen. Hon smsade mig precis när jag skulle till att smsa henne. Så snart ska vi ses i stan. Om något skulle vilja stöta på oss, lite random sådär, så är det störst chans att hitta oss i stadsparken(speciellt vid bryggorna), botaniska trädgården och eventuellt vid varma gubben.

Duktig

Eftersom jag tidigare tagit beslutet att sluta vara så slapp med skolan har jag idag varit riktigt duktig.

Att göra:
- C15 - FASSuppgift. Pass!
- C15 - Astra Zenecauppgift. Halfdone.
- C15 - Räkneuppgifter, dosering. Pass!
- Ekologi - Ekologiskstudie på gerbil. Pass!
- Ekologi - Hemtenta om meteorologi. Fail.
- Samhällskunskap - Budgetuppgift. Fail.
- Svenska - Berättelse om digerdöden. Pass!

Studiekamrat sökes till hemtentan i meteorologi! Eller, kopia på någons anteckningar. Missade ju allas redovisningar.

Lovely!

Dagen började med projekt och jag slarvade ihop något som skulle likna en idéskiss, men den blev godkänd iallafall. Hade djurhus efter lunch, sista dagen på sista veckan. Känns hur tråkigt som helst om jag ska vara ärlig. Fikade med Robban, Jessica var med i typ två minuter innan hon drog. Sedan fick vi stressa upp till C15 och det innebar föreläsning fram till klockan fem ungefär - tur att det är intressant och med en bra lärare.

Jag, Minii, Hanna, Sara och Jessica drog ner och käkade på stan och bestämde oss därefter att besöka varma gubben. Men där satt det redan ett gäng på fem killar i femtonårsåldern, men vi tänkte sitta på fötterna av varma gubben, men då lägger sig en av killarna raklång över gubben men inte hindrar det mig och Hanna utan vi sätter oss helt sonika på den lilla killen. Självklart inte så länge, men han flyttade på sig iallafall.

Bästa citaten idag:
"Jällaelever attackerar små invandrarbarn!"
"Han gnuggar sig mot min stjärt"
"Nu kom han! Det sprutar genom öronen."
"Var det det bästa de kunde förekomma?"

Jag och Jessica tog sedan bussen hem och där satt vi och pratade en massa. Helmysigt var det, eller ja, så mysigt det nu kan vara på en buss.

Klädsim

Dagen började med 20 längder klädsim. Trodde ärligt att jag skulle drunkna där ett tag, men jag kämpade på. Sedan var det livräddning, alternativt äventyrsbad/bubbelpool. Jag livräddade minsann ingen docka inte.

Tillbaka på skolan var jag, och några till så slut, att vi fick lov att vila ett tag. Varenda muskel i hela kroppen skrek av utmattning. Men sedan var det bara att bita ihop och fixa allt på djurhusveckan. Mycket städning blir det, men det är ändå kul på något vis. Har inte världens mest drivande ettor, de söker inte precis arbete. Men det går ju ändå.

Imorgon är det projektarbete, djurhusvecka och C15 som gäller. Sedan ska vi ut och käka några stycken, det ser jag fram emot!

Kak- och Kexmysteriet

Kak- och kexmysteriet är löst! Kimberly har en förklaring i sin blogg. Tack så hemskt mycket för att du tog reda på det!

Djurhusvecka idag, bestod mest av att hålla sig ur vägen för de som hade prov på zoorfkursen. Gjorde om lite i ett akvarium, så det börjar se helt okej ut nu. Juste, idag kom två av ettorna fram till mig och frågade vad det var för ca 15 cm långt, vitt fluffigt djur i gnagarrum ett. Bad dem visa mig, visade sig att det var ena guldhamstern. Tycker de två var hur gulliga som helst när de kom och fråga, svårt att förklara, men de var verkligen söta.

Efter att vi fått sluta skulle jag få skjuts ner på stan, men först skulle hugo rastas. Så jag placerade mig på en stenmur och njöt av solskenet, framtills dess att jag blev nedtvingad för att kasta en pinne. Kom inte så långt, men jag skyller på min defekta axel, min bristande muskelmassa har naturligtvis inget att göra med saken.

Gick på stan sedan medan jag väntade på bussen och köpte en grymt snygg väska/bag/trunk, eller vad du nu vill kalla det, på Stadium. Står Nike över halva väskan (mild överdrift), men köper man nu märkessaker, kan ju åtminstone märket synas. Jag är iallafall nöjd med den och tycker den är snygg!

Humor på hög nivå

Har egentligen gjort mest igenting idag. Djurhus - råtthanteringen gick bättre än någonsin och det var skönt. Bra med en liten självförtroende kick sådär. I övrigt hände inte så mycket, vi disskuterade lite förkortningar.

R: - Vad står SJ för?
Jag: - Statens järnväg.
R: - Kanon, det här går ju som på räls.

Okej, jag erkänner. Helt rutten humor, men jag skrattade hur mycket som helst. Det är faktiskt kul att det finns någon som har samma ruttna humor som jag.

C15 började. Inget spännande att säga. Var väl som förväntat ungefär. Mycket lyssna. Men bra med bensträckare, jag hoppade runt som en tok. Ingen annan som var pepp. Skuttade glatt in i klassrummet sedan och Emelie utbrister:
- Hur kan du vara så himla glad hela tiden!?
Personligen så tror jag att det är en kombination av sömnbrist, gula små piller, att allt flyter hyfsat och att jag får skratta av mig en massa i djurhuset.

Jaha. Nähä. Ingen respons på min kak- och kexfilosofi heller. Eller, det är mest ingen respons alls från folk.

God morgon

Känns stabilt det här. Har redan varit vaken i tre och en halv timme. Sömnproblem - vem? Jag? Vart får du det ifrån? Snart dags att promenera till bussen. Ska ha djurhusvecka på förmiddagen och C15 på eftermiddagen. Blir nog en bra dag detta! Värdelöst inlägg.

Djurhusvecka & bussfilosofi

Idag började min sista djurhusvecka. Känns både roligt och tråkigt. Vill ha fler djurhusveckor. Men det var väl inget superspännande som hände. Hela gänget städade förrådet. Jag och Robban avlivade två råttor, medan de andra åkte hem.

På vägen in till skolan i förmiddags dök två frågor upp i mitt huvud:
- Vart går gränsen mellan kaka och kex?
- Hur mycket fönsterputs går det åt för att tvätta Akademiska sjukhusets alla fönster, in- och utvändigt?

Senare på dagen beslöt jag mig för att rådfråga min musikguru, frisör och eviga idol mia, om den förstnämnda frågan. Hon visste inte, så min livsguru blir hon nog inte. Frågade sedan robban, men han visste inte heller, så han blir inte heller min livsguru. Besvikelse. Så om någon som läser detta vet, så skriv gärna och berätta!

Otrohet

Ultuna hösten -07.

Ligger sömnlös och funderar. Kom på när jag och ett par kompisar snackade i förra veckan. Otrohet kom på tal. Båda hade strulat med killar som de var medvetna om att de hade tjejer. För mig, personligen, kan jag inte förstå vad som pågår i ens huvud när man gör så.

Det finns inga ursäkter. Jag var full, eller, förhållandet var ändå på väg utför. Det finns inga bortförklaringar. Visst, killarna är verkligen inga änglar. Men om man nu annars ska stå för allt detta med "girlpower" och så vidare, hur kan man då svika en annan tjej så otroligt mycket?

Klart, jag är partisk. Jag vet hur det känns att vara den andra tjejen, vars pojkvän sviker. Det är långt ifrån roligt. Jag skulle aldrig någonsin önska eller vilja att någon annan skulle behöva uppleva den smärtan. Så jag kan inte låta bli att avsky den biten av dessa två människor. Att de kan göra något sådant. För övrigt tycker jag att de är urhärliga.

Jag kan också känna att jag undrar hur framtida förhållanden blir för alla dessa som är otrogna, inte bara mina kompisar med andra ord. Om de kan strula med en kille med tjej. Kan de då strula med en annan kille trots att de är tillsammans med någon? Tillitsproblem skulle jag nog säga.

För övrigt. Hur kul är det att vara tjejen som alla hatar och snackar skit om? För det är ändå det som händer när killens tjej får reda på allt. Inte nå vidare kul, och absolut inte om man har samma umgängeskrets.

Klart!

En av mina favoritbilder på Hugo.

Nu har jag äntligen skrivit klart svenskan och ekologin. Måste ändå ge mig själv beröm, för när jag väl har bestämt mig för något, då blir det så. Okej, det är inte det bästa jag har skrivit. Verkligen inte. Men det är ju å andra sidan inte det sämsta heller.

Hittade för övrigt ett perfekt ställe att fota snygga poseringsbilder på djur idag. Där ska jag fota min hund, när jag väl har en. Får hoppas på att någon bekant bor kvar i Knivsta så man kan hälsa på. Fast i och för sig, man kan ju åka hit och bara promenera och fota lite ändå.

Intressant

En sak som jag alltid har tyckt varit intressant är det att människor alltid "vill lära känna" en. Men sedan, när man faktiskt börjar släppa någon inpå livet, då backar personen. Den vill inte alls veta, det är bara en charad.

Jag sa häromdagen "Jag tror att du tror att du känner mig bättre än vad du gör" till en bekant. För jag tror det, jag vet nog mer om mina vänner än vad de vet om mig. Klart att det finns anledningar, de flesta som jag känner är sådana som gärna pratar, då tystnar jag och automatiskt får man veta mera om den personen. Sedan är jag ingen sådan som spiller ut mig själv, mitt liv och min bakgrund för hela världen. Iallafall inte de delar som verkligen betyder något.

Hur länge får något som hänt en spela roll i ens liv? Hur länge är det okej att något sätter mentala spärrar? Förmodligen är det okej så länge som man själv inte går emot spärrarna. Men hur ska man veta att man är redo för det? När är man redo att möta sina hjärnspöken? Blir man någonsin redo, eller är det bara att chansa nu? Jag försöker ibland, men det är tungt. Det är svårt att möta saker, att bearbeta, att hantera. Jag är inte längre bitter över de saker som har hänt mig, men de mentala spärrarna sitter kvar.

Hittills

Hittills idag har jag gjort just ingenting. Färglagt min kalender. Det är inte färgkodat eller hur man säger, bara trevligare med lite färg.

Har bestämt mig för att lyssna igenom alla mina skivor, låter som det är jättemånga. Det är det inte. Just nu lyssnar jag på Säkert! länge sedan jag lyssnade på henne, trots att jag har flera låtar på mp3n.

Slapp

Imorse när jag låg och funderade på allt och alla medan jag lyssnade på The Knife bestämde jag mig. Mellan en tanke på projektarbete och hamstrar, just då bestämde jag mig för att sluta vara så slapp. Med slapp menar jag allt som jag skjuter framför mig, allt jag intalar mig själv att det kan göras en annan dag. Den dagen är nog här nu. Först tog jag tag i hamstrarnas burar, storstädade och miljöberikade. Resultatet blev att Shejpa ligger och sover under sin matskål och Tussen springer runt, runt. Valter sover. Kändes inte som att de uppskattade mina ansträngningar. Sedan blev det storstädning av rummet, och nu ska jag ta en liten paus och äta något. Sedan ska jag skriva klart ekologiarbetet samt svenskan. Sedan på måndag ska jag leta upp ett papper som jag har som rest på djursjukvården. Inga rester mer för Sandra inte!

Ingenting

Dagen idag har bestått av mest ingenting. Vi skulle ha jobbat med vårat projektarbete men jag och Sara satt och läste tidningar. Läste Illustrerad vetenskap, det var väldigt lärorikt faktiskt. På svenskan gjorde vi just ingenting. Sedan skulle jag hämta November, hamster, i djurhuset. Missade kvart i bussen så det var bara att vänta på nästa kvart i buss. Gosade med skäggagamen, klappa på fåglarna och myste med kaninen.

Träffade Martin vid bussen och snackade lite med honom, sedan stod vi och pratade lite på stationen i väntan på våra bussar hem. Riktigt trevligt var det.

Har förövrigt inte ändrat om den där skylten ännu. Segt.
Nu är jag hungrig och ska inleda en liten jakt efter mat.

Fegt

Har man sagt eller skrivit något, någonstans så ska man stå för det. Har man varit så stark för sin åsikt att man skriver ut det på internet ska det ligga kvar. Man kan inte ta bort det. Det är för alltid. Det är fegt att ta bort det. Dessutom är det falskt att låtsas som ingenting. Fegt och falskt. Det är vad det är.

Fågeljakt

Att vara sjuk är trist. Riktigt trist. Även om jag går i skolan och så, fast jag är ju som en zombie. Men det blir nog bra ändå ska du se.

Har inte gjort något vettigt alls idag faktiskt. Imponerande nästan. Jo, en liten fågel, en diamantfink, smet för djurveckseleverna och då skulle jag hjälpa till att fånga den och jag fångade den med handen. Sedan när jag skulle sätta in den i buren igen så flög en kakariki ut istället. Så då fick jag fånga den med, med händerna. Helt utan håv. Berättade för Robban och han svarade: "Ja, kan man fånga dem med händerna börjar det likna något" Men det lätt negativa i den kommentaren struntade jag i för jag var så stolt över mig själv! Dessutom var det tre pers till i rummet som plötsligt fick extrem fågelfobi och vägrade att ta i dem.

Men det var ungefär då jag insåg att jag har lättare att ta mig förbi rädslor när jag inte har något val. I det läget hade jag inget val, ingen annan tänkte ju fånga dem, och de måste ju in i buren. Så då var det bara att svälja ner rädslan och fånga dem. Tror jag backar när jag har någon annan kunnig med mig, som jag vet att den gör det om jag backar.

Men jag är iallafall stolt över mig för att jag har kommit ytterligare ett steg mot att få kontroll på min fågelfobi!

Sjuk

Har blivit ganska så rejält förkyld. Känns surt. Men det har varit en rätt bra dag. Hade endast dubbeltimme i ekologi, och det var ändå helt okej. Eftermiddagen spenderades i djurhuset med Hanna. Blev riktigt trevligt faktiskt. Har gjort om några skyltar där också, plockat bort lite bokstäver, "spån" blev "spa" och "förråd" blev "ö-råd". Sedan om jag klarar av att stå i jägarvila en viss tid imorgon ska jag få göra om "gnagarrum 1" till "aga rum". Jag älskar min humor.

Nej, nu ska jag hoppa i duschen och sedan dyka ner i mina myskläder och kolla på matchen mellan HV71 och Linköping.

Kommentar

Enda glädjekommentaren idag kom från en speciell en:
- Vet du om att du har otroligt vackra ögon?

Ork

Jag orkar inte höra hur dum jag är. Hur korkad jag är. Hur konstigt. Hur psykiskt störd. Hur ful. Hur udda. Hur fel jag är. För det är det som allt handlar om tillslut. Hur fel jag är, hur fel mina åsikter är, hur fel det jag säger är, hur fel min tankar är, hur fel allt jag gör är. Jag är egentligen bara ett stort fel. Om inte annat så fick vi det bekräftat idag.

Jag är bara ett skämt. Något man skrattar bort. Inga åsikter tas på allvar. Ingenting jag gör eller säger spelar någon egentlig roll. När jag säger det. Säger någon av mina kompisar samma sak tas det direkt på allvar. Jag är trött. Trött på att behandlas som ett skämt. Det sårar. Det gör ont. Förstår du inte det? Jag vill bara tas på allvar när jag är allvarlig, ska det vara så svårt?

Just nu känner jag bara för att byta skola. Bort från allt. Funderar på att prata med SYV imorgon. Jag orkar bara inte leva det här livet längre. Inte när inte ens lärarna kan respektera mig. Då är det inte värt det längre.

Dagens bästa person var nog Martin, han fattade vad man skulle säga. Vad som skulle vara osagt. Idag tyckte jag om Martin. Britta var också snäll, och rolig. Hon är en bra lärare.

Sorg.

Sorgen gör en inte till en trevligare person. Man kanske skulle vilja det. Att man förädlades av smärtan. Blev tjusigare. Godare. Så är det inte. Jag motbevisar den eventuella tesen varje dag.

Inte heller utomstående människor blir nödvändigtvis snällare och bättre. Det finns de som klarar det, visst. Och de som inte klarar det. Det finns de som plötsligt, utan att man ens förväntade sig det, visarsig finnas där, stå pall och bära ens bördor när man inte orkar ta ett steg till själv. De som instinktivt vet vad man behöver höra, det som inte ryggar för det svarta, för det vidirga, för det monster man tillfälligtvis har förvandlats till. En ytlig vän visar sig plötsligt vara den enda som säger rätt sak när man vräker ur sig sina inre organ av elände.

Jag ska be för dig, sa en vän i telefon en gång. Jag kunde inte hindra mig själv från att berätta om hur jag mådde på riktigt när hon frågade av artighet. Hon är religiös. Hennes böner var på riktigt. Vi är inte särskilt nära vänner. Och jag tror inte ens. Ändå lånade hon ut sin Gud till mig. Ingenting någon sagt gav samma omedelbara lugn. Jag svepte hennes böner över mig som en filt.

Sen finns det andra. De som slutar höra av sig. De som inte klarar av att tala om något som är på riktigt utan obekymmrat kvittrar vidare, snabbare och snabbare, bara för att slippa lyssna på mellanrummen mellan orden. Det finns inget vaccin mot sådan hjärtlöshet, mot sådan oförmåga. Inga band är så nära att man kan vara säker. Jag har snart inte talats vid med dem på ett år. De ringer inte ens. Ingen. Om jag kliver ur mig själv för ett ögonblick och klarar av att låta bli att hata dem för den extra smärta som de tvingar på mig är det fascinerade. Sorgen gör en inte till en bättre person.

Falskt

Har tänkt på en sak. Med de flesta av mina vänner så frågar vi inte varandra hur den andra mår när vi ses. Jag tror folk har gett upp, iallafall de som jag träffar dagligen. För hur mycket skulle de egentligen bry sig om jag svarade att allt är skit och att jag helst av allt skulle vilja dö en smula. Förmodligen som de alltid svarar. Jaha. Jaså. Mm, vad bra. För ingen lyssnar egentligen. Det är en annan sak när man nästan aldrig träffas. Som när jag träffade Mia på bussen idag, men då var vi ändå hyfsat ärliga. Ingen svarade "Bra tack!" eller något annat påhittat, det var inte falskt påklistrade leenden. Iallafall inte från min sida.

Fast idag var det faktiskt bra när jag träffade Mia, just precis under bussresan var det bra. Det var länge sedan det var bra nu. Men ändå är det så man alltid svarar, eller ibland svarar jag "bra, lite trött". Falskt är vad det är.

Egentligen

Egentligen har jag absolut noll att skriva. Då är ju allt som vanligt i och för sig. Jag borde verkligen skriva klart ekologiarbetet, men jag orkar inte. Så himla tråkigt arbete. Dessutom är jag bara så trött, vet inte ens varför. Men har inte varit så här trött på flera år. Varje muskel i kroppen skriker efter att få vila, bara en liten stund.

Lista

Jag har tråkigt. Snodde denna från Hajjen.

VEM
är rummet med dig? - Sheja, Tussen och Valter.
fick du senast sms av? - Robban.
tänker du på just nu? - Hanna och Sara.
pratade du senast i telefon med? - Benny.
hus var du senast i? - Mitt.
önskar du var med dig nu? - Ingen faktiskt.

VAR
går du i skola? - Jälla.
är din telefon? - I min högra byxficka.
är din mamma? - I varadagsrummet kan jag tro.
sover du? - I min säng.
handlar du mest? - På affären.
fick du tag i tröjan du har på dig? - Köpt på NewYorker.
åkte du senast bil? - På boängsvägen.
i ditt rum är du? - På golvet, där trivs jag bäst.

VAD
åt du senast? - Ugnsstekt lax med potatis.
drack du senast? - Mer.
är det för färg på dina byxor? - Denimblå.
gillar du mest med skolan? - Kompisarna, djursjukvård och djurhuset.
har du på fötterna? - Svarta strumpor.
är din favoritfärg? - Svart och vit.
för film såg du senast? - Räknas dokumentationsfilmen för esteten?
hör du just nu? - The Knife - Neverland.

HAR DU NÅGONSIN
sovit i en annan säng? - Ja, vem har inte det?
hånglat på en bio? - Nej.
kört över hastighetsgränsen? - Nej, jag kör inte.
målat om ditt rum? - Ja.
dansat framför en spegel? - Såklart.
fått hicka? - Ja.
dumpat någon? - Ja.
stulit pengar från en kompis? - Nej.
hoppat in i en bil med folk du just träffat? - Ja.
varit i slagsmål? - Ja.
hånglat med en främling? - Ja.
älskar eller saknar någon nu? - Ja.

Hate to say I told you so

Gårdagskvällen spenderades ute i Ledinge med lite party. Trots att jag sa att jag skulle jobba så blev jag övertalad att komma, men det blev ju trevligt iallafall.

Imorse var jag grymt trött och sliten. Men jag pallrade mig till jobbet iallafall, inget spännande hände där precis. Höll på att bli tokig när jag inte kunde hitta en skärbräda när jag skulle ge landsköldpaddorna sallad bara, skärbrädan återfanns sedan i gnagarrum två. Där stod den ju verkligen jättebra. Gosade lite med den nya kaninen, verkar vara en trevlig krabat.

I väntan på bussen i stan så tog jag mig en promenad i stadsparken, kändes verkligen som att våren är på väg. Äntligen!

Kom hem och somnade på soffan och sov i tre timmar. Efter det har det inte hänt så mycket, har skrivit en del på ekologiarbetet. Men än så länge är det långt ifrån klart, blir till att skriva klart det imorgon.

Juste, glömde en rolig sak. Jag hade lite ångest över att jag inte hade lämnat tillbaka nyckeln ännu, klockan var typ ett. Så jag och Sara störtar in i djurhuset och jag frågar om Robban om han vill ha tillbaka nyckeln.
- Jag antar att du inte fått mitt sms?
- Öhh..
Jag kollar mobilen och ser att den är avstängd sedan showen och förklarar.
- Jaha, okej. Jo, jag tyckte väl att 40 sekunder var lite väl snabbt för att komma hit.

Nu lät det ju fett tråkigt. Men det var askul. Anyway så ska jag jobba i helgen. Skoj tycker jag! Ska försöka klämma in lite plugg där någonstans också. Skulle behövas, men det löser sig.

Bloggabstinens

Har inte bloggat på två dagar. Eller, det är ju mera av en dagbok detta. Ett sätt att hantera alla känslor och framförallt att fördriva tid.

Nåväl. Det var ju estetshowen igår och efter ett skakigt genrep så blev det faktiskt kanon! Älskar filosoferna som jag, Hanna och Sara skrev. De var verkligen hur duktiga som helst. Deras improvisation var hur kul som helst.

Idag så har jag och Sara redigerat klart våran lilla dokumentationsfilm och spelat upp den för alla tvåor, den mottogs med applåder iallafall. Vi hade en supertrevlig lunch också, klämde in oss tio personer vid ett bord för fem, men vi hade kul iallafall.

Dagens kommentar: "Inte trodde jag att vi någonsin skulle stå och hålla om varandra!"

Jahaja

Just nu är jag spyfärdig på esteten. Jag vill bara ha vanliga lektioner igen! Jag orkar inte. Bara en massa tjafs och alla i gruppen tar kritiken så himla personligt. Det är inga personliga påhopp, vi säger vad som måste göra för att det ska kunna bli en film överhuvudtaget! Showen känns lätt kaosaktig också, men det löser sig väl.

Kom hem och upptäckte att min lilla Shejpa har blivit förkyld, plus att hon verkar ha vätskebrist. Har försökt ge henne lite vatten nu, men tänkte att jag ska be om en spruta utan nål imorgon i skolan. Min lilla älsklings-Shejp!

Orka

Just nu är jag på riktigt dåligt humör. Har varit det hela dagen. Esteten går åt helvete, och filmen är inte ens hälften så lång som den borde vara. Jag orkar inte. På alla bråk som blev fick jag dessutom migrän. Kanon, verkligen. Gick ner och hälsade på min kanin lite snabbt också, men orkade inte stanna och vara social. Folket som satt där var inte precis tysta, det bara small i huvudet när de skrek och hade sig. Men enda tanken var - skratta och le, skratta och le. För gör man inte det, då blir folk sura och tycker man är världens grinigaste. Så trots att jag helst av allt ville spy av smärta så log jag, och skrattade. Spy får man göra när man kommer hem.