Jagkännerinteförnågontingidag

Vad har vi lärt oss idag? Jo, att om man ska shoppa bör man gå upp före klockan två och sedan inte spendera resten av dagen under en filt med en kopp te och en bok. Shopping får bli en annan dag med andra ord.

Lördagen i bilder

Molly bytte blöja på nallen.
Molly låtsas ta något från bordet: - Lite tvättlappar.
Tessan: - Ska du inte ha salva också?
Molly låtsas ta något från blomman: - Lite sallad.
Lotta: - Men Molly, salva heter det väl?
Molly: Jaha!

(Ni behöver ju inte titta på mig). Sedan somnade hon i väntan på att korven skulle grillas. När Lotta skulle ta henne och lägga henne i soffan så vaknade hon och det första hon sa var: Är korven klar?

Världens sötaste och charmigaste unge efter att hon fått sin kära korv.

Amanda, Max och Emil roade sig med att spela schack mot min lillebror.

Lukas blev bara trött däremot.

Nu får det räcka med bilder, känns som lite diskriminering. Liv och Leah fick inte vara med, men men.

Mjukare än snöflingor i april

I fredagsnatt så skrattade jag mig till tårar. Det har jag aldrig någonsin gjort förut, så det var ju kul. Det bästa var att det var åt mitt eget skämt, och när jag tänkte på det idag så började jag skratta högt för mig själv. Jag är tragisk.

Någon dag kanske jag kör över dig här utanför

Någon som känner för en shoppingrunda antingen imorgon eller på måndag?

Jag tänker på en ängel

Nu har Hanna och Emma åkt hem igen. Det känns lite tomt nu. Men snart kommer mina systrar med barn och hälsar på så då blir det väl livat igen.

Egentligen har jag inte så mycket att skriva, men jag tänkte att jag skulle blogga för att fördriva tiden. Dock inser jag nu att det inte går så bra om jag inte har något att skriva. Fick ett sms igårkväll som inte precis gjorde mig klokare, men jag antar att livet är så emellanåt. Och de som känner mig vet ju att jag har en tendens att stressa upp mig över småsaker. Det löser sig, right?

Varför måste vi såra varandra?

Vi två hör hemma, i ett rum med inga andra

Kärlek är ett brev skickat tusen gånger

Imorgon kommer Hanna hit. Det innebär att jag måste städa mitt rum. Det är välbehövligt. Jag måste köpa För sent för Edelweiss imorgon. Har de inte den skivan på Musikörat så dör jag. Då får jag släpa med mig Hanna till Rocks på Gränby helt enkelt. Det finns ingen annan bot. Jag måste ha den skivan.

No need to say goodbye

Hanna sa till mig igår att hon önskade att jag skulle ta en bild åt henne som hon kunde förstora och rama in. Den fick inte vara vintrig, i övrigt lämnades inga detaljer. Och jag undrar, vad fotar man då? Jag känner lite prestationsångest, men det går nog över och då kanske jag fångar den perfekta bilden, när jag minst anar det. Åtminstone så hoppas jag på det, för just nu har jag inga uppslag alls.

för det är så jag säger det, du är det finaste jag vet

Allsång igår då. Första gången jag var där någonsin. Var där med Hanna, kikade lite på genrepet, besökte lill-skansen, tittade på mer genrep och fotade såklart, vi körde hänga gubbe och Hanna har en tendens att hitta på väldigt konstiga ord. Men det var kul, och kul att se både Håkan och Miss Li live. Bilder finns på bilddagboken.

Spelar det nån roll? Kanske ingen, kanske allt egentligen

Kära dagbok. Idag har jag jobbat på min fars jobb, det var inte så spännande. Har packat en massa första hjälpen grejer, jag känner att jag får smärre självmordstankar av detta arbete, men jag fick ju inte jobba något i djurhuset i veckorna och pengar är ett nödvändigt ont.

Det roligaste var väl när Tommy böjde sig in mot mitt ansikte och jag försökte fly, så utbrast han: Vänta, vänta. Jag ska bara skalla dig lite! Han hade då virat in huvudet i bubbelplast och tyckte att det vore en bra idé att testa att skalla mig. För att stilla allas intresse så kan jag säga att det inte gjorde så ont. No shit Sherlock liksom.

Imorgon ska jag eventuellt på allsång, jag var jättepepp. Men det har avtagit, får se om jag åker.

It started out as a feeling

Att säga något annat än att jag avskyr er, vore en underdrift. Eller en lögn, jag avskyr inte er, jag avskyr det ni gör mot mig. Hur ni får mig att må. Det ni viskande säger bakom min rygg, ni tror att ni är diskreta. Att jag inte vet. Ni misstar er, igen. Som alltid annars. Jag önskar att jag kunde hata er, men allt jag känner är sorg över att ni är så tragiska.

Midsommarafton, fortsättning

Gjorde ett vackert massutskick, kanske inte lät hundra procentigt nyktert. Men men, det får ni tåla (inte för att någon av dem läser det här men, eller kanske mia).

Midsommarafton kort och koncist: Jag ska aldrig någonsin mera dricka alkohol. (Det sa jag iofs efter Jällas skiva också).

Midsommar so far

Spriten har flödat, jag har kletat in en jordgubbe i min fars panna medan han sov, vi har blivit sentimentala "Ja, så här dags förr om åren stod vi redan vid majbrasan" Ja, spriten har flödat som sagt, vi har gjort en efterrätt som kollapsade, vi har ätit alldeles för mycket och jag är pepp! Och ändå har jag dissat alla mina planer som jag hade, men jag är glad ändå. Har dock inte gjort något massutskick med midsommarhälsningar, kanske är dags?

Jag är feg

Jag är så otroligt feg, jag önskar att jag vågade mera. Att jag vågade ta in initiativet, att jag vågade driva på, vågade höra av mig, att jag vågade föreslå att träffas. Men istället är jag en feg tönt som väntar på att den andra ska höra av sig. Rädslan ligger i att bli avvisad, och av den enkla anledningen har jag svårt att lita på folk. Risken att bli sårad ökar något enormt. Men jag vill våga, och någon gång ska jag våga. Jag ska bara bli säkrare i mig själv först.

Medias lilla gullegris

2-0 till Ryssland. Föga förvånande med Sveriges insats. Mellberg och Isaksson ska hyllas, men inte ska en mittback och en målvakt vara de som man hyllar mest efter en match. Zlatan borde Lagerbäck ha bytt ut, men varför gör han inte det? Jo, för att media skulle mörda honom om han gjorde det eftersom Zlatan har blivit medias lilla gullegris. Men Zlatan var dålig denna match, var befann han sig överhuvudtaget? Någonstans och plocka blommor på planen när det helt plötsligt dök upp en boll då och då på hans fot. När bollen var en meter ifrån honom verkade det ju jobbigt att möta bollen och ta den, man kan ju vänta på att en ryss tar den istället.

Men om Zlatan hade tagits av planen, då hade det självklart varit därför som Sverige förlorade. Hade vi bara haft Zlatan på plan hade vi vunnit överlägset, hade det låtit. Dags att spräcka bubblan enligt min mening. Ut med Zlatan, Lagerbäck får lov att visa lite civilkurage och ta ut honom om han inte spelar fotboll. Och fotboll spelade inte Zlatan idag. Men han hade ju faktiskt känningar av sin skada under sista matchen, vad fan gör han på planen i så fall?

Nu blev detta ett stort klagomål om Zlatan, men jag är så trött på medias gullegris. Och kommentatorerna försvarade honom, han gjorde minsann ingen dålig nick, det var ett dåligt inlägg från vemdetnuvar. Skärp er!

Look me in the eye and tell me the truth

Fikat med Hanna, Jessica och Ullis idag. Det var trevligt. Fick till och med några solstrålar på oss under dagen.

Nu sitter jag här och funderar vidare kring hur jag ska inreda mitt rum. Har nog bestämt mig, ska förstora upp två bilder till tavlor och sex kort ska förstoras en aning bara och ramas in. Känner att jag måste få upp någonting på väggarna. Har bestämt mig för att köpa tre kaktusar, plus den som jag ska få av Hanna. De ska få vita matchande krukor allihopa. Oj, nu ska jag sluta svamla om inredning. Det är kul tycker jag, men kanske inte ni. Fast i och för sig så är det min blogg. Iallafall, på återseende.

Det är bara en fas

Allt som jag känner nu, all förvirring, lycka, ilska, glädje, nedstämdhet, skratt, gråt, alla känslor. De är bara en fas, eller hur? Det går över, det är de orden som jag så desperat klamrar mig fast vid. Jag övertygar mig själv gång på gång att det bara är en fas, något som kommer passera. Och när den har passerat så ska jag lyckas att skapa mig ett något så när stabilt liv. Jag är naiv. Men jag måste intala mig att allt löser sig, att det blir bra till slut. Att jag till slut också kommer få sluta lika lycklig som hon i sagan som jag läste när jag var liten. Kärlek som är starkare än stål, med någon som bara får mig glad, och vänner som alltid finns där. Några av dessa vänner tror jag att jag redan funnit, det innebär att jag är ett steg närmare min sagoslut.

So here we are again

Det blev ingen fotopromenad igår eftersom himlen öppnade sig och regnet öste ner i stort sett hela tiden vi var i Uppsala. Så vi tog en fika, och sedan kikade vi lite i affärer. Väl hemma försökte jag slå bort alla tankar genom att läsa, det gick inte så bra som jag hade hoppats på.

Träffade Bärschen en sväng på kvällen, riktigt länge sedan och riktigt trevligt. Hon tyckte att jag skulle hänga med på singelkväll på People, men jag ställer mig tveksam.

Imorgon är det fika i stadsparken, det längtar jag till! Vet inte vilka som kommer, men jag tror att det blir kul. Om vädret tillåter tänkte jag ta mig en sväng i botaniska efteråt och fota då.

You make me smile, please stay for a while

Egentligen har jag ingenting att skriva, jag har jobbat och det är ungefär det. Promenerade en sväng efteråt i botaniska, kände att jag verkligen ville fotografera alla vackra blommor, helst redan igår. Många har redan blommat ut och dött. Så imorgon ska jag dit med Hanna.

På onsdag är det fika i stadsparken som gäller och jag känner att Du borde förgylla tillvaron med din närvaro! Be there! Sen så hoppas jag att folk som inte läser denna blogg kanske, genom en lycklig tillfällighet passerar stadsparken, många gör ju det trots allt ganska ofta.

Jag är korkad

Istället för att matcha in jobbtiderna och busstiderna bättre, så att det klickar med en halvtimmes väntan på vägen hem, så vandrar jag på stan i en och en halvtimme, mellan två och halv fyra. Eller inte på stan, uppe på gamla kyrkogården och i botaniska trädgården brukar det bli. Ibland träffar jag någon jag känner, ibland inte. Det är trevligt vilket som.

Aldrig försent för edelweiss

Jag måste romantisera saker, det måste jag, för att klara mig. För att kunna andas. Verkligheten är för verklig, för sann och alltför brutal. Jag vill tro att grannarna som står ute och skriker på varandra skriker ord av kärlek, inte hat. Det är en nödvändig tanke för mig. Jag måste få tro att kärleken är starkare än stål och att vänskap aldrig dör. Men i verkligheten svalnar känslor, föräldrar blir gamla och sjuka och resten är bara ett skratt i ansiktet. Jag måste få skratta verkligheten tillbaka i ansiktet. Det är aldrig för sent för edelweiss, det är aldrig försent för kärlek ren som snö.

Wake me up when september ends...

Ungefär såhär känner jag mig idag, och hur det är får vara en tolkningsfråga.

I guess it's up to you

Det är dåligt väder, jag är trött och har inga planer för helgen. Så, nu har jag klagat klart för dagen.

Jag har blivit nykär i The Knife igen, har haft en period då jag inte lyssnat något alls på dem. Men min största kärlek just nu är ändå Regina Spektor. Speciellt Fidelity, Us och Somedays. De tre låtarna bör ni lyssna på.

I get high on you baby

Idag har jag jobbat. Städat, städat och åter städat. Men jag trivs med det ändå, speciellt när jag har mycket att tänka på. Kom två jättegulliga småpojkar och knackade på också, de ville kika på djuren vilket de fick. Trevligt med sällskap.

Matade bort två äckelgräshoppor idag med. Two down, 98 to go. Dagen som de är borta allihopa kommer vara en riktigt bra dag känner jag på mig.

Imorgon är det fredag den trettonde. Det brukar vara en turdag för mig, återstår att se hur denna blir dock. Blir väl kaos bara för att jag sa sådär nu.

Snälla, låt mig bara få gömma mig en stund, bara en liten stund

Your touch makes it hard to breathe

Jag har insett att praktiken knäckte mig. Jag är mycket argare, bittrare och mer lättirriterad än innan, av den simpla anledningen att jag inte orkar. Jag orkar just ingenting. Och jag tror att jag hade hanterat allt som händer i livet just nu mycket bättre om jag faktiskt hade orkat. Just nu är djurhuset min fristad genom att jag jobbar, där får jag bara vara. Ingen klagar på om jag sjunger falskt till radion, om jag gör en spontan liten dans eller för långa konversationer med något djur. Tyvärr är det bara imorgon, plus helgen kvar. Sen är det uppehåll på flera veckor. Jag vill inte!

Jag längtar tillbaka till skivan på Göteborgs, då var alla glada, sams och mådde bra. Jag var lugn och trygg, och hade skitkul verkligen. Ta mig tillbaka! Nu är jag bara ett nervvrak som hoppar till så fort det knakar lite i huset eller radion hackar, jag kan inte ens slappna av så mycket att jag kan sova. Som sagt är jag lite bittrare nuförtiden.

Fotboll och tårar

2-0 till Sverige. Fy fan vad vi är bra! Men usch så irriterad jag blev på ena kommentatorn, vi leder med två noll och han hasplar ur sig att det nog beror mer på Greklands dåliga försvar än Sveriges anfall. Vad i helvete? Hur mycket landsförrädare får man bli!? Varför sänka Sveriges prestation för? Nu blev jag irriterad.

För övrigt så fick jag sms av en person ikväll. Kan säga att det tog rätt fint, som en kniv i hjärtat ungefär. Men vi får väl se om hon någonsin orkar med mig igen. Only time can tell.

Ta mig till kärlek, ta mig till dans

Det är fotboll ikväll, annars hade jag velat prata med honom. Jag vill bara reda ut allt, jag orkar inte gå omkring och undra, jag gör verkligen inte det. Det håller inte.

Du vet jag får panik av dina tårar

Är det okej om jag dör en smula? Det är just det enda som jag känner för just nu. Att dö en smula, inte helt, bara litegrann.

So much of not enough

Jag har tråkigt. Vill någon hitta på något? Gäller även morgondagen. Jag är pepp! Promenera genom hela Uppsala, chilla i stadsparken, titta på film, ligga i slottsbacken och se när dagen blir natt. Vad som helst! Hör av dig, jag vet att du vill!

Mona Lisa Smile

Nu har jag ätit jordgubbar med glass, tittat på Mona Lisa Smile och smsat med honom. Mina vänner brukar inte tycka att det är någon bra idé, men det struntar jag i. Jag får väl prata med vem jag vill, faktiskt. Och jag tvivlar på att han är "ute" efter mig på ett eller annat sätt.

Take me along

Jag frågade honom, jag fattar inte att jag vågade, men jag gjorde det. Nu tror jag att jag ångrar mig. Svaret var inte det jag ville höra. Vi skulle prata mera senare. Vi såg honom sen, han vinkade, vi gick en annan väg. Jag orkade bara inte träffa honom, inte just då. Jag är en sådan jävla subba, men nu minns jag varför man inte ska tycka om människor överhuvudtaget. Det blir så mycket jobbigare då.

Losing my mind

Idag har jag jobbat. Visst lever jag ett spännande liv? Eller inte. Sen har jag typ chillat hemma. Orkar inte hålla igång i denna värmen. Chilla i skuggan med lite isvatten är det som gäller.

Imorgon ska jag jobba och sedan träffa Hannapanna i stan.

Förövrigt kan jag inte sova, jag tänker alltför mycket. Jag vet inte vad folk runt mig vill, kan ni vara lite tydligare kanske?

Du är bara en av många människor jag drömt om

Jag är förvirrad. Minst sagt. Efter måndagen har jag fått höra en massa saker om honom, saker som jag kanske inte riktigt ville höra egentligen. Men samtidigt, jag vet inte ens om det är sant. Jag kan inte korsfästa honom, för jag vet inte om det ligger någon sanning i alla påståenden. Hur får man reda på sanningen? Jo, man frågar honom. Vågar jag det? Troligen inte.

I wish you were here

Igår var det studentfest då. Vet inte vad jag känner över den, emellanåt var det så ovärt att det var galet. Sara grät, jag blev konstant pikad för måndagen, Håkan var arg på bartendern, Hanna var arg på Håkan och jag orkade bara inte. Socialiserade mig med några treor från djur som jag i stort sett aldrig pratat med förr. Men de var trevliga och glada iallafall. Juste, kom en kille när vi stod i garderobskön och hälsade på mig, sedan bara "nu ska jag dra, men du vi ses säkert någon gång i livet". Vi säger så.

Efter mycket om och men så kom jag och mia hem, sov några timmar, sedan upp och jobba. Gick bra, men jag var fett sliten, och är fortfarande det. Nu, sova kanske?

A perfect mess

Snart ska jag dra till stan och förfesta. Sedan är det göteborgs nation som gäller, kom dit! Just nu är jag dock väldigt opeppad. Tack för det liksom. Men hoppas på att det blir bättre snart.

Har inte ens varit på camillas eller mias mottagningar. Fick inte veta någon tid eller så, och jag är alltför feg för att bara dyka upp. Men jag tror inte att de hatar mig ändå.

Imorgon ska jag upp och jobba, det blir nog bra tror jag. Hoppas bara att det står på tavlan vad jag ska göra, annars får jag väl hitta på något. Nu ska jag dra till stan, ciao.

Om du vill ha mig, nu kan du få mig så lätt

Här var det länge sedan man skrev, har varit rätt mycket nu. Snabbrevy.

Måndag.
Skola igen efter praktiken - skönt! Flummade på, skiva på kvällen. Jag var lite för full, men kul var det! Jag ångrar ingenting, jag vet inte om jag kanske borde det? Är jag dum som inte ångrar något?

Tisdag.
Vaknade, trött och full. Kilade iväg till skolan efter tre timmars sömn. Byggde armband, slumrade lite ihopkrupen på robbans kontorsstol, pratade betyg, psykologsnack med en lärare och jällajoggen. Kvällen vet jag inte, kanske sov?

Onsdag.
Såg på estetfilmen, avslutning, utlottning av priser (gissa vems namn de drog först? Jo, mitt såklart.) fick en snyggo vattenflaska iallafall. Fikade i stadsparken med lite folk, somnade i solen, åkte på grillfest, men det var fett ovärt så vi drog rätt snart. Deep-talk på stan med Sara efter det.

Torsdag.
In till skolan med Sara, lämna in böcker, titta på när klasserna sprang ut. Kramkalas. Fick ångest för min egen student om ett år. Åka hem.

Nu.
Ska jag nog sova lite granna, och lyssna på Håkan Hellström.

andas, jag kan inte andas

och så var det juni. Vars tog tiden vägen? Idag har jag jobbat, varit på hundens dag, fått min biljett till skivan imorgon (Göteborgs nation vid tio, kom dit vetja!), varit med hanna och sedan kommit hem med världens spränghuvudvärk.

Just nu har jag lite tråkigt, och vad gör man då om inte bloggar?

Dagens kommentar: "Ni passar bra ihop!"