20 mars 2011

For a moment a band of thieves in ripped up jeans got to rule the world

Den här helgen har jag känt mig som en rasist när jag vägrade låta Jazz hälsa på en amstaff. Jag vet att det finns fina amstaffs, men jag litar inte ett dugg på ägarna.

Eve och storebror fick presenten som jag köpte till Ica-Stig i Norge. Guud vad jag längtar tills han kommer! Borde vara typ 22 veckor kvar, en evighet med andra ord.

Molle blir hela två år idag, helt galet.

Längtar efter min gitarr, senast jag fick ett sms hade den anlänt i Sverige åtminstone, nu ska den bara till Knivsta också. Är himla sugen på att pimpa den lite redan nu.

Insåg att det bara är två veckor till högskoleprovet och jag som sa efter förra att jag verkligen skulle satsa och plugga och blablabla. Har jag gjort det? Nej. Och nu har jag sabbat för mig själv. Igen. Verkar vara ett självdestruktivt mönster jag följer.


19 veckor kvar!!!

Imorgon är det jobb igen och jag känner för att lägga mig ner och grina, fy satan vad jag hatar mitt jobb. Jag vill inte gå dit imorgon, inte alls.



Jag läste en text du skrivit. Om att man bara skulle omge sig med människor som gör en lycklig. Att livet var för kort för att omge sig med sådana som gjorde en olycklig. Just nu känns det som att du har gått från det första till det senare. Och jag orkar inte riktigt med det just nu.

Inga kommentarer: