You are the best thing that's ever been mine

Fredagsmys med Hanna och Jessica idag vilket senare på kvällen, när Hanna hade åkt, resulterade i deeptalk och att jag låg och grinade på sängen och då började Jessica också grina. Snygg avslutning på kvällen. Men ibland måste man få ur sig de sakerna som man inte kan säga till någon annan, och ofta har de, tyvärr, med tårar att göra. Men nu känns det lite bättre. Förhoppningsvis blir det att träffa Jessica snart igen! Utan henne skulle jag gå under, då skulle jag aldrig hitta ut ur mörkret.