Känner mig en smula död inombords

Illamåendet. Sånt sjukt jävla illamående, sådär så det går ända ner i maggropen. Just nu vill jag bara kräkas. Och gråta. Och jag vet inte ens varför. Bara få försvinna en stund, en sekund, ett år. Jag trodde jag skulle få träffa dig ikväll, men du ångrade dig. En dålig ovana du har, som nästan alltid gör sig bemärkt på helgerna. Men du sa att du skulle försöka sluta, sluta att fråga om jag vill ses och sen göra andra planer. För det är piss när du gör så. Jag hoppas du slutar, för jag tycker om dig och jag vill inte att det ska kännas piss. Just nu vill jag bara gråta, inte på grund av det här, bara ändå. Dessutom har jag tappat bort min familj, vet inte vart de är och ingen svarar på telefon. Pissig lördag.