Täcket över huvudet

Nu har jag avslutat min täcketöverhuvudetfas. Men jag åkte hem tidigt från skolan och gick upp på mitt rum och drog täcket över huvudet. Någon tår kom väl också. Fyra timmar senare vaknade jag. Då kändes allt lite bättre. Men just nu vet jag inte. Varför är det så att livet bara känns så överreklamerat hela tiden? Så fort mina kompisar inte skrattar med mig faller jag in i mina egna tankar där bara mörkret finns. Faktum är ju att jag inte kan kräva att de ska hålla mig ovanför ytan heller. De orkar inte.