Den 11 mars, en minut innan midnatt hände det som inte får hända. Det som gör så ont att det känns som om själen slits itu. Det som gör så ont att man inte längre kan andas normalt. Sådär så man inte vet hur eller om smärtan någonsin kommer att gå över. Vad som hände? Jag ramlade på en isfläck och slog i höften. Jag säger bara; smärta! Skrek dessutom när jag ramlade så killen som just hade cyklat förbi tittade bak på mig och var en millimeter från att gå omkull han också. Idag har jag ett stort blåmärke på höften och den gör ont, men jag kommer överleva sa läkaren på akuten. (Nej, jag gick inte till akuten på riktigt.)
Annars var gårdagen bra, var lite depp på jobbet av någon anledning, vet inte varför. Men blev mycket bättre efter en dusch och när jag träffade Jessica. Hon får mig alltid att må bra, vi åkte till Uppsala, gick lite i affärer och sen träffade vi på Sara som även gjorde oss sällskap och åt middag. Väldigt trevligt! Efteråt skulle jag och Jessica se Avatar - den var awesome! Sen skedde min olycka och satte lite sordi på tillvaron, men det gick rätt bra. Jessica fick sig ett garv iallafall. Och jag med.
Sen fick jag även veta att jag tydligen har hånglat med Jonte, eller han påstår det iallafall. Jag har inte gjort det. Det är alltid kul när man får veta något som man har "gjort" i typ tredje ledet. Det som är intressant är just att jag inte har hånglat med honom, varför hitta på något sådant? Men om han tycker det är kul so be my guest. Jag vet ju vad jag har gjort och inte liksom.
Juste; köpte en ny väska, en jeansjacka och en tröja igår. Två sparkletummar upp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar