Inatt så låg jag och höll precis på att somna när något började tassa omkring nere vid fotändan på sängen. Först tänkte jag att jag inbillade mig, insåg att jag inte gjorde det och tänkte att det nog var ett spöke (jag tänker inte så väldans klart när jag är trött). Sa sluta och tänkte att det skulle vara bra. Sedan började det här spöket tassa upp mot mitt ansikte och då började jag vakna till. Spöket tassade hela vägen upp till ansiktet och gav mig där en liten puss. Det var liksom inget spöke. Det var Tussen som hade lyckats ta sig ur sin bur på något vis. Jag är glad att jag inte sparkade efter det lilla spöket så som jag hade tänkt.
Förövrigt så är Tussen den enda hamstern som jag känner till som pussas för att visa omtanke. De andra bryr sig liksom inte, de är tacksamma (om nu en hamster kan känna en sådan känsla) för maten men där går väl gränsen ungefär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar