Åldrande...

Jag har, som vissa redan vet, ångest för att åldras. Inte den där som äldre människor får, ångesten för den bristande svenska ålderdomsvården och paniken över att kanske inte klara sig själva.

Min ångest är mera så att jag inte vet vad jag ska göra med mitt liv. Jag är snart 18 år gammal och det känns som att mer eller mindre alla runt mig har hela sitt liv utstakat och vet precis vart de ska ta vägen efter gymnasiet.

Jag vet inte vad jag vill. Å ena sidan vill jag till Skara och plugga till djursjukvårdare, å andra sidan vill jag stanna här och kanske jobba med forskningsdjur eller inom zoohandeln.

Jag vet inte om jag skulle klara av att stanna här, det känns som att man skulle kunna behöva en nystart. En chans att börja om. Men att lämna allt, familj, vänner, allt man känner till, och flytta 30 mil bort. Det är en skrämmande tanke, i alla fall för mig.

Vad svårt det känns, ni kanske tycker att man inte behöver bekymra sig om det men jag måste ha något att sikta på. Usch, jag vet inte...